Patricia

img- jag på väg hem från skolan.

Fick jag bestämma skulle det vara sommar mellan maj och oktober. Bad. Skratt. Glass. Värme. Frihet. Halva oktober till halva december skulle vi ha en sån där underbar höst. Krispiga, gula löv under stövlarna. Knappt något regn. Kylig luft, värmande sol. Stora halsdukar och mössor. Sedan skulle vintern komma och vara inpå mars. Vi skulle slippa slasket. Bara vit snö. Snövitt hela tiden. Solen skulle reflekteras som små kristaller på den frasiga ytan på de decimeterhöga drivorna längs gatorna. För den skulle finnas där också. Solen. Gärna hela tiden. Och göra det lite bättre efter den långa mörka morgonen. Flingorna skulle falla från skyn när man vaknar och komma tillbaka när man la sig. Sedan skulle våren komma. I mars. Jackorna åker av. På med Conversen igen. Man skulle sätta sig med sina vänner och grilla lite för tidigt. Alla blir förkylda och ledsna. Men så ska det kännas. Det ska kännas att våren är påväg. Sen skulle den vara här på riktigt. Nätterna blir längre. Ljusare. Alla skulle bli kära också. Och få en mer positiv inställning till allt. Och vi skulle känna att snart är sommaren här.

Snart är den borta.